Hur gick det till när du blev RO?
Elisabeth Trotzig, RO svarar på frågor inför webbinariet 19 november.
Hur gick det till när du blev RO?
Foto: Bugge Woldner
Det var inför hotet om lagstiftning rörande könsdiskriminerande reklam, och kritik mot de två självreglerande nämnder som då fanns att de inte var effektiva nog, som idén föddes med en egen organisation för självreglering. På initiativ av Sveriges Annonsörer och NDM, Näringslivets delegation för marknadsrätt, bildades Stiftelsen Reklamombudsmannen år 2009 med uppdrag att verka för en hög etisk standard i all reklam som riktas till den svenska marknaden. Jag blev erbjuden uppdraget att starta verksamheten utifrån förutsättningarna som definieras i stadgarna till stiftelsen. Sedan dess har RO och RO:s opinionsnämnd tagit emot anmälningar och prövat om anmäld reklam följer näringslivets egen etiska kod, ICC:s regler. Över 2 500 beslut har meddelats och finns sökbara på RO:s webbplats. De fungerar som vägledning för vad som är god affärssed och bildar normen för vad som är god etik i reklam. RO:s uppdrag är också att verka proaktivt genom information, vägledning och utbildning.
Hur har ert arbete förändrats med åren i om explosionen av det digitala och sociala medier?
Sedan RO startade år 2009 har reklam- och mediemarknaden radikalt förändrats. Då var den största andelen anmäld reklam visad på TV, nu är det i digitala kanaler som reklamen finns. Hela 63 % av besluten förra året gällde reklam som visats i digitala kanaler. Över åren har också en allt mer utbredd reklamtrötthet hos konsumenter lett till att reklamen blivit svårare att skilja från redaktionellt innehåll, såväl i etablerade medier som i sociala medier. Begrepp som native advertising och influencer marketing är alltmer populära sätt för annonsörer att nå konsumenter. Det har satt fokus på frågan om reklamidentifiering, inte minst i sociala medier.
Vilka är de vanligaste felen företag gör med reklam på sociala medier?
Den vanligaste frågan är bristande kunskap om reklamidentifiering. En genomsnittskonsument måste omedelbart kunna identifiera reklamen som reklam, om den publicerats i ett medium som innehåller material som kan likställas med redaktionellt innehåll, vilket ofta är fallet med exempelvis Instagram och bloggar. Men konsumenter reagerar även på innehållet i reklaminlägg från influencers för att det kan vara exempelvis diskriminerande, stötande eller vilseledande.
Vad hoppas du att åhörarna av webbinariet tar med sig i från din föreläsning?
Gärna några handfasta tips men framförallt en ökad medvetenhet kring vilka lagar och regler som gäller för reklam så att man kan känna sig trygg och säker i sin roll som marknadsförare.