Provocera mera – men med måtta: Om humor i marknadsföringen

Att som företag använda humor, satir eller provokation i sin marknadsföring kan vara effektfullt och ha potential att bli viralt. Men det kan också slå helt fel, skriver kommunikationsexperten Tina Sayed Nestius.
Alla vill vi bli underhållna eller förvånade och därför har roliga eller provocerande inlägg stort potential. Men det går en hårfin linje mellan det som är provokativt eller roligt och det som är plumpt eller osmakligt. Och oftast är det inte avsändaren som bestämmer vilka glasögon mottagaren läser budskapet med.
Är du sugen på att provocera eller använda humor för att marknadsföra ditt företag är mitt råd att först testa budskapet internt eller på en oförberedd testpanel för att undersöka hur det tas emot. Därefter kan du ge dig ut i de sociala medierna. Som regel fungerar sällan ironi, om det inte är så att du riktar dig till en extremt smal målgrupp som verkligen förstår sammanhanget.
Tänk på att på internet är allt offentligt – även om din målgrupp är liten och förstår vad du menar kan saker hittas, plockas utanför sitt sammanhang och hamna i en annan kontext – och uppröra helt andra personer.
Med det sagt går det faktiskt att använda och utnyttja humor och vända det till sin fördel. Ett bra exempel på det är till exempel Friends Arena. När Arbetsförmedlingen råkade bjuda in 61000 arbetslösa på ett möte mitt i Stockholm och orsaka kaos var någon på kommunikationsavdelningen snabb att lägga upp en länk på sin Facebooksida till nyheten med texten: ”Letar ni stor konferenslokal, Arbetsförmedlingen? Vi på Friends Arena har plats för upp till 65000 personer!”
Det de gjorde som var så lyckat var att de bevakade nyhetsflödet, insåg att ett guldtillfälle erbjöds och slog till. Sådana här chanser kommer inte varje dag så det gäller att passa på när tillfälle ges.
Ett annat exempel är att slå uppåt mot en större aktör, eller mot ett företag som kanske inte ens befinner sig i samma sfär. Ingen har väl missat Ikeas fantastiska skämt riktat mot Apple – ”the bookbook”, där IKEAkatalogen annonseras på samma sätt som en surfplatta – komplett med instruktioner om hur man bläddrar, bokmärker med mera.
Risken att någon tar illa upp är rätt stor om man skämtar om andra, eller om företeelser som folk identifierar sig med. Men att skämta om sig själv är ganska ofarligt. Samtidigt måste kunderna kunna ta företaget på allvar så även här gäller det att hålla rätt balans.
Vilken kanal man marknadsför sig i spelar också roll. Det är nog lättare att skoja om sig själv på Facebook och Instagram än på LinkedIn – där folk förutsätter allvar – eller Twitter – där budskapet och möjlighet till kommunikation begränsas till 140 tecken – till exempel.
Text: Tina Sayed Nestius, Nestius Kommunikation
Fotnot: Vill du veta mer om att marknadsföra sig med satir, humor eller provokation? Tina är intervjuad i senaste Näringslivspodden och pratar om bland annat hashtaggen #FoxNewsFacts, vikten av att tänka efter före och vinsterna med ärlighet och transparens.