Intervju med Johanna Ragnartz på Håll Sverige Rent
Hej Johanna, du jobbar som vd för Håll Sverige Rent, vill du beskriva vad din roll innebär och hur en vanlig dag
på jobbet kan se ut?
Jag är ansvarig för att leda en fantastisk organisation med engagerade medarbetare som varje dag arbetar för att vi i Sverige ska ta oss ett steg närmre vår vision ”ingen skräpar ner”. För att vi ska nå dit krävs att olika delar i samhället samarbetar; politiker, myndigheter, företag, skolor och såklart alla medborgare. På samma dag kan jag träffa förskolebarn och ministrar och på lite olika sätt berätta om problemet med skräp och nedskräpning.
Ni har många aktuella kampanjer i gång, en av dessa är Skräpplockardagarna, vill du berätta om denna superviktiga kampanj?
Skräpplockardagarna är en kampanj som i första hand vänder sig till barn och unga via skolor och förskolor. Vi producerar undervisningsmaterial som pedagoger för olika åldrar kan använda i undervisningen som de sedan kombinerar med att gå ut och plocka skräp. Det är viktigt för oss att förklara varför det är ett problem och här är barnen snabba på att ta till sig budskapet. Skräp skadar djur och natur, kostar samhället pengar och skapar fula och otrygga miljöer. Genom att vi från början lär oss vad som är rätt slipper vi problemen och kanske får vi också ett samhälle där vi bryr oss om varandra och vår miljö.
Hur går jag till väga för att anmäla mig till skräpplockardagarna och vad innebär det?
Alla är välkomna att delta! Skräpplockardagarna riktar sig främst till skolor och barn- & ungdomsföreningar, men privatpersoner, företag och organisationer är också välkomna att plocka skräp under våren. Man anmäler sig på https://hsr.se/skrapplockardagarna
Man klickar in till sin kommun i listan och klickar på knappen ”anmäl dig”. På kommunsidan, ser man också vilka som är anmälda i kommunen och om kommunen har några särskilda förhållningsregler. Just nu är det nästan 523.000 anmälda.
Nedskräpning är ett stort problem i samhället, vem är det som skräpar ner och vad är orsaken?
Det finns inte en person eller grupp av personer som är skyldiga. Nedskräpning är mer situationsstyrt. Man kanske vill göra sig av med ett kladdigt papper eller en urdrucken kaffekopp och väljer att ställa eller lägga skräpet någonstans. En del tänker att området de befinner sig i ska städas och att det därför inte spelar någon roll. I de undersökningar vi har gjort kan vi se att få erkänner sig skyldiga och alla tänker att det är någon annan som skräpar ner. Gärna de yngre. Det är även sant för de yngsta som också pekar nedåt i åldrarna. Det är viktigt att vi gemensamt arbetar för att förändra normen så att fler väljer att göra rätt. Det ska sitta i ryggmärgen.
Var i vårt samhälle är det mest skräpigt?
Generellt så kan man säga att där det är många människor, så blir det skräpigare. Där äts, dricks och röks det mer och därmed blir det ett ”läckage” av skräp från sådant som inte hamnar på rätt ställe.
Flera studier visar att skräp föder skräp, vill du utveckla det?
Vi människor är flockdjur, dvs vi gör som andra gör. Kommer vi till ett område som redan är skräpigt så signalerar det att det är ok att skräpa ner och ganska snart blir det skräpigare. Och motsatsen, kommer vi till ett rent och omhändertaget område så bär det emot att skräpa ner. Vi följer de sociala normerna och därför är det viktigt att förebygga nedskräpning på alla sätt.
Skräp kostar pengar – på vilket sätt?
Den direkta kostnaden är kostnaden för att städa och de kringkostnader som hör därtill med transport och behandling. Indirekta kostnader för nedskräpningen är t ex naturvärden (skador på natur/djur) eller negativa konsekvenser för turism eller besöksnäring.
Varför mäter man skräp i naturen och vilka effekter har det?
Skräpmätningar är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera källor till nedskräpning. Det är också ett sätt att kunna upprätta mål och se om de åtgärder man implementerar har effekt.
Kan man polisanmäla nedskräpning i naturen och vad säger lagen?
Det är olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse om nedskräpningen är mer omfattande. Mindre nedskräpning, som t.ex. om man kastar ett enstaka skräp på gatan, kan leda till en skräpbot på 800 kr.
Till sist, vill du ge mig tre konkreta tips på hur jag kan bli en skräphjälte?
- Skräpa inte ner – det du tar med dig ut ska du ta med dig hem. Gäller även om papperskorgen är full. !!
- Plocka ett skräp om dagen. Inte bara hjälper du till att hålla det rent, men ännu viktigare du är ett föredöme.
- Gå med i vår rörelse och få information om kampanjer och sätt du kan engagera dig (gratis)
https://hsr.se/tillsammans-kan-vi-stoppa-skrapet