Låt tankarna flyga

När vi samlar våra tankar tillsammans blir de större och friare.
När vi blir hänförda bildas ämnen i kroppen som gör att vi mår bra, blir mer medkännande och friskare. Det kan räcka med att komma ut i naturen eller uppleva konst och kultur för att effekten ska uppstå. Eller att äta en god måltid tillsammans med vänner i en vacker miljö.
”Det här gagnar vårt flockbeteende och får oss att känna att vi är delar av något större”, konstaterar Johnny Sundin som är trendspanare, moderator och föreläsare, med fokus på kreativitet och framtid.

HAN PEKAR PÅ den forskning som bedrivs vid the Greater Good Science Center på Berkley-universitetet i Kalifornien. Där arbetar man inom psykologi, sociologi och neurovetenskap med frågor om vad som skapar välbefinnande. Det ger idéer om hur vi kan främja utvecklingen av ett blomstrande och medkännande samhälle. Där har Dacher Keltner, som är doktor i psykologi, formulerat hänförelsens och medkänslans betydelse för både personlig, professionell och samhällelig utveckling.
”Utifrån det kan vi tänka framåt och kreativt”, säger Johnny Sundin och menar att genom ”crowd thinking”, kan vi tillsammans komma mycket längre.
Hänförelse och crowd thinking är ämnen han gärna berör på sina föreläsningar, som medel att spränga ramarna och skapa så mycket mer. Inom de flesta tänkbara om-råden. Och några till. Exempelvis när det gäller våra framtida matvanor och vår miljö.
”Runt år 2030 kan 80 procent av maten på restauranger vara utskriven på 3D-skrivare i köket”, säger han.
REDAN IDAG ARBETAR forskare med att skriva ut puread mat i tredimensionella former som ska se aptitligt ut. Det ska göra det lättare att äta för gamla och andra som har svårt att svälja.
Johnny Sundin ser det också som ett sätt att göra nya livsmedel mer tilltalande. Vi hör allt oftare att vi behöver hitta nya proteinkällor. Exempelvis insekter, även om många av oss fortfarande nog mest känner äckel vid tanken på en tallrik gräshoppor.
”Det kan nog bli svårt att få folk att äta kackerlackor, även om de är doppade i choklad. Men man behöver kanske inte veta exakt vad allt är gjort av. Det är en fråga om mindset. Att vi kan tänka förbi det vi vet. Vi har ju lyckats tänka förbi många andra, mer blodiga faktorer, när det gäller vår mat.”
Om kackerlackorna konverteras till något, som ser mer lockande ut och dessutom smakar bra kan det mycket väl bli verklighet. Om insekterna males och pulvret blandas till någon form av puré som skrivs ut i läckert 3D-format, kanske det fungerar bättre.
MATRÅVARORNA – ELLER ANDRA organiska livsformer –  kan vara till nytta på flera sätt. Johnny Sundin nämner amerikanska innovationsföretaget Ecovative som funnit en teknik för att få svampmycelier att växa i ”gjutformar”. På det sättet skapas ett material, som kan ersätta frigolit och annan plast. Dell använder redan materialet för sina förpackningar. Ikea undersöker möjligheterna. Materialet, som kallas MycoFoam, kräver ytterst lite energi vid tillverkningen och är helt nedbrytningsbart.
”Så, när du i framtiden kastar ditt emballage i trädgården, kanske du har en champinjonodling bakom friggeboden efter ett par veckor.”
Det finns många exempel på nya, kreativa lösningar på gamla problem – tankehybrider. Johnny Sundin kallar dem för ”fascinationsexempel” som i sin tur kan trigga idérikedomen ytterligare. På Tendensdagen berättar och inspirerar han mer med sin föreläsning Framtidsplaneten!
Carin Fredlund