Lär av Bregott!

Bregott kan vara ett föredöme för alla, när det gäller att visa värdet av långsiktig kommunikationsstrategi och högt reklamkapital.
Ica-Stig må ha tagit plats i Guiness Rekordbok, som världens längsta reklamsåpa. Men den rättmätige innehavaren av den noteringen är
egentligen Bregottfabriken.
Varumärket lanserades 1969, som ett svar på Mar-garinbolagets framgångar med Flora, det första smörgåsfettet som var bredbart direkt från kylen.
Mejeriernas motdrag blev ett bredbart smörgåsfett med smörsmak. Bregott knaprade snart in på Floras försprång. Tills Lätt & Lagom och framför allt Lätta kom som svar på den tilltagande kroppsfixeringen.
Mejeriernas vapen blev de äkta och naturliga råva-rorna: mjölk och rapsolja.
Varumärkesplattformen ”Bara naturliga råvaror” föddes i början av 1990-talet på Stenström & Co, där svensk matreklams nestor, Nils-Erik Lyberg var projektledare och Bertil Åström ansvarig kreatör.
BREGOTT KOMMUNICERADES FÖRST med böljande rapsfält. Både för att illustrera att man valt bort majsoljan för den nyttiga rapsoljan, men också för att man i 1990-talets början undvek att tala om kor och mjölk, eftersom det associerades till animaliskt fett, som vid den tiden hade negativa värden i den allmänna opinionen.
Men i mitten av 1990-talet föddes tanken på att illustrera det naturliga på ett nytt sätt, där korna fick huvudrollen.
Arbetsgruppen på Lybergs hade tidigare talat om konkurrenten som ”margarinfabriken”, med asso-ciationer på rykande fabriksskorstenar i bakhuvu-det. Det ledde till uttrycket Bregottfabriken.
TEMAT ETABLERADES 1995 i en utomhuskampanj, på serier med olika motiv. På bilder med kossor som låg ner och idisslade var rubriken ”Rast i Bregott-fabriken”. På andra motiv stod kossorna upp och rubriken löd ”Full fart i Bregottfabriken”.
Senare samma år gjordes den första filmen för att testa temat även i rörliga medier. Provfilmen, ”Rast i Bregottfabriken” visades på biograferna och fick direkt mycket positiv respons från biobesökarna. Hela 96 procent var positiva till filmen och förstod budskapet.
DET VAR SJÄLVKLART att gå vidare till TV och i bör-jan av 1996 kom ”Skiftbyte i Bregottfabriken”.
Sen dess har man hållit fast vid temat. En period i början av 2000-talet när likability-måtten började sjunka, tog man med människor i filmerna, under några år.
Filmerna har skapat livlig konsumentkontakt. Och bland annat har tittare sina svartvita hundar eller katter som medspelare.
BREGOTTFABRIKEN ÄR UNIK också genom att den överlevt trots byråbyte. För tre år sedan tog Åkestam Holst över uppdraget, när Bregotts tidiga-re byrå lades ner, efter mer än 20 års samarbete.
Även om ingen tänkte i termer av digitala och sociala plattformar, 1995, så skapades ett koncept som redan från start var som gjort för dagens kanaler.
Idag är det så starkt och väl etablerat att i stort sett varje svart-vit kossa i de svenska hagarna är en påminnelse om Bregottfabriken.
Carin Fredlund