15 juni 2019

Vad är det som gör en bra ledare?

Självförtroende och självinsikt är viktiga egenskaper på en ledare. Samt förmågan att skapa kollektiv intelligens.
Ledarskap har aldrig varit så svårt och komplext som idag. Inte minst inom kommunikations- och marknadsföringsbranschen.
”Förr skulle en ledare inom kommunikationssektorn framförallt vara duktig på hantverket, men det räcker inte idag. Det finns så många specialistroller och det värsta en chef kan göra är att tro att hon eller han kan allt”, säger Aje Stenbeck, som är Business Director och Partner på Inhouse AB, som jobbar med rekrytering och organisationsutveck-ling, med marknadsföring och kommunikation som ett av sina specialistområden.

Självkänsla, själv-fötroende och med-veten inkompetens, det är några egenskaper som en bra ledare bör besitta, menar Aje Stenbeck. Foto: Inhouse
Självkänsla, självförtroende och medveten inkompetens, det är några egenskaper som en bra ledare bör besitta, menar Aje Stenbeck.
Foto: Inhouse

Aje Stenbeck konstaterar att vissa ledare lyckas och andra inte. Men det innebär inte att vissa ledare lyckas överallt och andra ingenstans. Vissa ledare fungerar otroligt bra på en arbetsplats, men misslyckas helt på en annan.
”Det finns lika många ledarskapsfilosofier, som det finns ledare. Men en minsta gemensam nämnare för alla bra ledare är att det är personer som är trygga och vågar vara sig själva. De har både självkänsla och självkännedom. De vet vad de är bra på. Synen på vad som är en bra ledare varierar också beroende på om det är en ledare eller medarbetare som gör bedömningen.
LEDARNA SJÄLVA MENAR att goda ledaregenskaper innebär att man har en vision, vågar fatta beslut och är resultatinriktad.
Men om man frågar medarbetare, blir svaren istället att en bra ledare ger förtroende och tillit. Det är en person som är tydlig i sin kommunikation och kan ge konstruktiv och löpande feedback.
”Medarbetarna vill framförallt bli sedda och coachade”, konstaterar Aje Stenbeck.
Han understryker att ledarens viktigaste uppgift är att utveckla kollektiv intelligens och hänvisar till forskning från ekonomie doktor Philip Runsten vid Handelshögskolan i Stockholm.
KOLLEKTIV INTELLIGENS INNEBÄR att individerna i en grupp har förmågan att samarbeta så att grup-pens samlade resultat blir högre än de enskilda individernas.
En grupp som utvecklat kollektiv intelligens drar nytta av gruppens samlade kraft och presterar mycket bättre än andra.
Man har funnit att normal- eller lågpresterande grupper enbart ägnar 30 procent av tiden åt själva uppgiften.
DEN HÖGPRESETERANDE GRUPPEN fokuserar däremot 70 procent av tiden på själva uppgiften.
”En högpresterande grupp ställer många fler utforskande frågor än en lågpresterande grupp. De visar att de lyssnar på varandra i långt större utsträckning och har lättare att läsa av varandras känslotillstånd”, förklarar Aje Stenbeck.
Han förklarar att kollektiv intelligens innebär:
– Förmågan att förmedla vad vi ska göra, hur vi gör det, vem gör vi det för och varför gör vi det?
– Förmågan att skapa goda relationer i gruppen.
– Förmågan att reflektera och lära nytt. – Förmågan att sätta samman en grupp.
För att ge den kollektiva intelligensen möjligheten att utvecklas måste man också höja taket, så att alla vågar och vill uttrycka sina tankar högt och det är ledarens uppgift att etablera det klimatet.
Aje Stenbeck understryker hur viktigt det är att bygga varma grupper där alla vågar delta och bidra.
UTVECKLINGEN HAR VARIT klart positiv under de senaste decennierna, menar Aje Stenbeck. Det är stor skillnad idag, mot 70-80-talet.
Då visste chefen allt och utvecklade ett chefskap som handlade om honom själv (och det var vanligtvis också en han). Chefer behandlades och betedde sig på ett visst sätt men idag är chefskapet mer transparant och man är lätt utbytbar om det inte fungerar.
”Chefer har blivit mer synliga, mycket på grund av sociala medier. Du kan inte bete dig hur som helst utan kraven har helt klart ökat. Därmed har det även vuxit fram en efterfrågan på kunskap om vad som krävs för att bli en bra ledare”, säger Aje Stenbeck.
Det är också nödvändigt i den alltmer komplicerade verkligheten. Organisationerna är mer komplexa och svårare att hålla ihop.
MAN ARBETAR MER tvärfunktionellt och det finns fler mål inom organisationen. En del är dessutom direkt kontraproduktiva.
”Allt ställer höga krav på ledarna och ledarskapet blir allt mer professionellt”, menar Aje Stenbeck och tillägger att det också blir alltmer nödvändigt att alla företagets avdelningar samarbetar. Det fungerar inte längre att arbeta i silos.
”Man måste kunna jobba tillsammans tvärfunktionellt och den kollektiva intelligensen blir därmed ännu viktigare. säger Aje Stenbeck.
När företaget ska rekrytera ledare är inte cv och tidigare anställningar det allra viktigaste egentligen, menar Aje Stenbeck.
”Det handlar inte bara om vad personen gjort tidigare, utan mer om själva personen. Självkänslan kommer ofta från att någon gång har trott på dig. Det kan vara en stöttande förälder, en baskettränare eller en första chef. Så det är en bra idé att be personen berätta om sin livsresa. Chefer har ett stort ansvar för medarbetarnas självkänsla”, på-minner Aje Stenbeck.
Har ledaren själv god självkänsla, är det mer troligt att den också har förmåga att bidra till medarbetarnas utveckling. Ledaren ska ha förmågan att skapa goda relationer och varma grupper. Då kan man tänka högt, reflektera och tänka nytt. Då kommer den kollektiva intelligensen att utvecklas. Liksom verksamheten.
Carin Fredlund