Budgetreform för ett Europa i förändring

Budgetreform för ett Europa i förändring

EUs högsta instanser – Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen – har i ett gemensamt meddelande inbjudit medlemsländerna till en samrådsprocess inför arbetet med en moderniserad budget. Alla EUs utgiftsområden ska täckas i en översyn som i ett långsiktigt perspektiv ska gälla från år 2013 då nuvarande budgetperiod slutar. Enligt den svenska regeringen bör följande principer och utgångspunkter vara styrande för budgeten: subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet, sund ekonomisk förvaltning och restriktivitet.

Det måste göras radikala förändringar

Frågan har beretts gemensamt i Riksdagens berörda utskott, dvs finans-, utrikes-, trafik-, miljö/jordbruks- och näringsutskotten. De uttalar att EUs förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och krav inte har varit tillräcklig. Under årens lopp har budgeten stelnat i de gamla formerna. Det behövs genomgripande omprioriteringar av utgifterna utan att budgetens utgifter tillåts öka.

Mindre till jordbruks- och regionalpolitik

De s k traditionella utgifterna, jordbrukspolitik exklusive lantbygdsutveckling, och regionalpolitik dominerar fortfarande och upptar tillsammans 67% av budgeten. Dessa utgifter måste minska kraftigt. EUs regionalpolitik är omodern och i behov av kraftfulla reformer. Nyttan av regionalpolitiskt stöd till EUs rikare länder ifrågasätts. Istället bör insatserna koncentreras till de länder inom EU som har klart lägre välstånd än genomsnittet.

Ökade satsningar på konkurrenskraft, forskning och utveckling

Dessutom behövs strategiska investeringar i infrastrukturprojekt och utbytesprogram på utbildningsområdet. Principen bör vara att EU tar ansvar för gemensamma ödesfrågor som inte kan lösas av enskilda länder. Det finns därvid starka motiv för att miljö- och klimatfrågor samt energi ges ökad prioritet. Annat gränsöverskridande samarbete som måste få ökade resurser gäller internationell brottslighet, människohandel, narkotikahandel och terrorism.

Riksdagen understryker behovet av bättre kontroll av EU-medlen

Administration och förvaltning i EU är inte tillräckligt effektiv vilket Revisionsrättens årligen återkommande anmärkningar tydliggör. Brister i användningen av EU-medlen skadar EUs legitimitet och undergräver medborgarnas förtroende. Förutom bättre kontroller krävs att utgiftssystemen är ändamålsenligt utformade. Tre förbättringsområden nämns: bättre styrning med klarare mål, tydligare ansvarsfördelning och förbättrade sanktionsmöjligheter.

EU-parlamentets pendling mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra

Riksdagen vill stoppa ”den dubbla bosättningen” för EU-parlamentet. Den är både ur kostnads- och miljösynpunkt orimlig.