21 december 2020

Artikel – En hållbar livslust After Work. Nu är 65 plussarna högintressanta!

EN HÅLLBAR LIVSLUST AFTER WORK

Sammanfattning av Sveriges Marknadsförbunds
webbinarium 2 december 2020.
Text: Inger Söderholm, inger@ismk.se

The decade of the young olds begins now, The Yolds!

Föreläsare
– Inger Söderholm, mångårig PR- och kommunikationskonsult
– John Mellkvist, framtidsspanare och författare
– Marcus Priftis författare till boken Superseniorer
– Ingmar Skoog professor vid Göteborgs Universitet

Inger Söderholm

Inger Söderholm, mångårig kommunikationskonsult,
ger tips på hur vi bäst kan nå ut till målgrupperna
65+/The yolds och vilka de är.

Vi marknadsförare och kommunikatörer har länge talat om 65plussarna som en intressant målgrupp, men det har inte slagit igenom. Nästan 2 miljoner personer, cirka 20 procent av Sveriges befolkning, är över 65 år idag. Det skrivs och talas om 65 plussarna, som kallas för Superseniorer, Tredje åldern, young olds (yolds), etc. Majoriteten av dem mår mycket bra, är aktiva och har det bättre ekonomiskt idag än när de var yngre.

YOUNG OLDS vill utforska världen
Mer än hälften (cirka 60 %) av 65 plussarna mår bra. De vill utforska, lära sig nya saker, starta nya företag, stödja nya organisationer. Även om de egentligen inte gör allt detta, så vill de att möjligheterna ska finnas. De vill gärna att hotellet på semesterorten har ett gym och bastu, och ett par festliga platser som är öppna sent på natten osv. 65 plussarna är en köpstark målgrupp. Vi kommer att leva längre och bli gamla senare. Genomsnittsåldern har ökat mycket tack vare många medicinska framsteg och förbättrade levnadsvillkor.

The yolds älskar att dansa
Den tredje ålderns intressen förändras inte när de blir pensionärer. Däremot har de mer tid att ägna åt sina intressen exempelvis att träna, dansa, läsa, äta god mat, musik, teater, konst, natur och resor. Många vill även bli medlemmar i organisationer och föreningar där de kan träffa likasinnade. Vänner och kärlek blir viktigare när du har mer tid.

The yolds finns på sociala medier
För att nå ut till 65 plussare kan man både använda traditionella och digitala medier. Statistik visar att de lyssnar på radio, ser på traditionell TV och läser dagstidningar. Men de använder även internet – över häften, 58%, använder Facebook. Under Corona pandemin har internanvändningen för pensionärer ökat sin närvaro mest, jämfört med studerande och arbetande. 68 procent använder Facebook och nära hälften, 47 %, använder Instagram. Under pandemin har nätshopping ökat och det innebär förmodligen en beteendeförändring där fler och fler även i fortsättningen kommer att använda internet för inköp, sociala medier och annan information.

Superseniorer, Tredje åldern, Young Olds, The Yolds

65 plussarnas mediekanaler (Färsk statistik från Internetstiftelsen 2020)
68 % Facebook
47% på instagram
85% läser papperstidning
78% läser en digital dagstidning
98% ser på traditionell TV
86 % använder playtjänster
70% ser på YouTube
89% traditionell radio
54 % digital radio
34% lyssnar på poddar
86% läser pappersböcker
22% ljudböcker

Källa: Svenskarna och Internet 2020

John Mellkvist – VÄLJ DIN ÅLDER

Författaren John Mellkvist berättade om sin nya bok
Välj din ålder. En bok för alla som vill bli äldre.
Alla mår bäst när människor i olika åldrar möts,
inspireras och lär av varandra.

För ungefär 3,5 år sedan föreläste jag mycket om framtiden och i den ingår naturligtvis även den äldre åldern, säger John Mellkvist. Genom framgångsrika medicinska steg kan vi redan idag leva ett längre och friskare liv. Om vi ska kunna leva i 200 år, som många tror, undrar jag vad vi ska göra de resterande 150 åren, eftersom vi bevisligen redan nu har svårt att få jobb efter 50. Svenskar i synnerhet, måste få en positivare syn på åldrandet och inte bara koppla det till negativa aspekter som problem och krämpor. Lyft blicken!

Alla vill bli gamla, men ingen vill vara gammal.

John Mellkvist har fördjupat sig i åldrandet och debatterat om ålderismen i sina kanaler. Debatten har nu tagit fart och media visar ett större intresse idag än tidigare.
Boken Välj din ålder handlar om att man ska bli vän med sin nuvarande ålder, den tid som gått – och se den tid som kommer med större tillförsikt. I Sverige har vi ett personnummersystem som gör att ålderssiffran ”står i pannan” redan från födseln, för att sedan förfölja oss resten av livet. I jämförelse med andra länder ligger vi i toppen när det gäller ålderism. Vi har mycket som skiljer oss från andra länder. I USA har man en veterantradition, som innebär att ålder betyder livserfarenhet och en respekt för de äldre som försvarat och kämpat för landet och byggt upp dess välstånd. I Asien har man en visdomstradition, som är kopplad till ålder. Man ska snarast vara tillräckligt gammal för att komma ifråga för ansvarsfulla uppgifter. I USA och andra länder får man inte fråga personer om deras ålder, vid jobbsökning. I Sverige däremot, sker sorteringen ofta från start genom ålder, det vill säga baserat på fördomar – vilket diskriminerar, ofta i det tysta.
Den tredje åldern, 65 plussare, intensifierar sig ofta inte alls med sin ålder, utan mer med sitt yrke, intresse och sitt kall.

Åldersblandning sprider lugn
Företag borde fråga sina medarbetare om de vill anställa 65 plussare för att få en bättre åldersblandning. Personalen ser nämligen ofta positivt på det. För företaget är det viktigt med livserfarenhet och många perspektiv. En 65+ person har ofta ett naturligt sinneslugn och kan med åren sprida det i organisationen. Med en mixad åldersblandning blir organisationen mer hållbar och inkluderande med mindre av osund internkonkurrens och bättre förutsättningar för kompetensöverföring. Om personalen mår bra, så mår hela organisationen bra. Det är viktigt att vi får en bättre arbetskultur vad gäller stress och andra grogrunder för ohälsa. En bra åldersmix bland medarbetare ger ofta en större grundtrygghet för alla, utifrån yrkeserfarenhet rutin, men inte minst också diversitet. Olika generationer angriper problem på olika sätt. Den tredje åldern har andra verktyg, synsätt och attityder jämfört med yngre generationer. Det är en stark konsumentgrupp som nu blir äldre och då är det viktigt att ha den representationen även inom företaget.

Marcus Priftis – SUPERSENIORER

Författaren Marcus Priftis talade utifrån sin nya bok Superseniorer, som utforskar det nya långa livets alla
aspekter ur ett livsbejakande perspektiv.

Priftis tror att vi befinner oss i början av en åldersrevolution, som kommer att innebära en genomgripande förändring av samhället: av hur vi arbetar, hur vi bygger våra relationer och våra samhällen. Han fokuserade på tre teser: Att ålderstrappans syn är daterad och måste bytas ut, att ett längre livslopp påverkar alla aspekter av livet och att åldersrevolutionen är en framgångssaga men att den kräver mod.

Ålderstrappans syn är daterad och måste bytas ut
Vi dras med en mycket gammal uppfattning om människans livslopp, som kanske var relevant på 1800-talet men som inte är det idag. Det finns ett rotat åldersförakt i samhället som tar sig uttryck i språket, i kulturen men också på arbetsmarknaden och i vården. Trots att friska hjärnor inte förfaller med åldern utan tvärtom utvecklas, är man praktiskt taget oanställningsbar efter 55. Fastän gamla kan vara både klokare och fräckare än unga likställer vi ålderdom med nedgång och demens. Idén att gamla stagnerar och förfaller är felaktig. De flesta friska gamlingar vill och kan göra nytta, för att det skapar mening, och att inte ta vara på detta skapar både lidande och är ett gigantiskt resursslöseri.

Ett längre livslopp påverkar alla aspekter av livet
Vi är redan på väg mot ett åldersirrelevant samhälle, med 70-åriga Rockers och 30-åriga partiledare. Framtidens livslopp kommer vara individuellt, där livets faser inte nödvändigtvis behöver komma ”i ordning”. På arbetsmarknaden kan 80-åringar samsas med 20-åringar, vilket kräver ett nytt ledarskap och ett behov av mångfaldsmanagement för att bygga bättre generationsrelationer. Synen på kompetens behöver uppdateras – egentligen borde ingen som inte fyllt åtminstone 60 tillåtas arbeta som managementkonsult. Först därefter vet man tillräckligt för att kunna försörja sig på att berätta för andra hur de ska sköta sina företag! Många andra normer och strukturer behöver också förändras: synen på teknik, synen på heltid och synen på kärnfamiljen som det enda riktiga sättet att ordna sina liv. Det nya samhällets saga om lycklig kärlek kommer inte att handla om eviga äktenskap, utan kanske om att hitta sitt livs kärlek sent i livet? Och den stora utmaningen för familjerna blir att skapa jämlika vuxenrelationer mellan generationer.

Åldersrevolutionen är en framgångssaga, men kräver mod
Det är provocerande att det fantastiska i mer liv ramas in som ett ”pensionshot”. Hela meningen med välfärden var ju att leva länge och bättre! Och ju äldre vi blir, desto längre är vi ekonomiskt aktiva! Bilden av gamlingen som ”tärande” är ett utslag av förakt. Skräckprognoserna om ”pensionsproblemet” har kommit på skam i 30 år, och också nu är det inte superseniorerna, utan digitaliseringen och robotiseringen, som kräver ett nytänk om arbete och försörjning. Detta är å andra sidan på tiden: det är dags för dagens politiker och samhällsbyggare att ta efter 50-talets föregångare och börja planera för femtio år framåt, istället för att bara se till nästa val eller kvartal. Kunde man lösa välfärden på det fattiga 50-talet kan man väl göra det nu, när vi som samhälle är rikare än någonsin? Detaljerna är upp till andra, men ett kan man vara säker på: att lösningens första steg är att se gamla som en resurs och inte som ett problem.

Ingmar Skoog – ”70 ÄR DET NYA 50”

Professor Ingmar Skoog som myntade begreppet 70 är det nya 50, berättade om sin forskning och att han nyligen har utarbetat Delegationen för Senior Arbetskrafts nya rapport 70 är det nya 50.

Rapporten visar bland annat att det har skett dramatiska förbättringar av äldres hälsa och förmågor inom en rad områden under de senaste femtio åren. Dessutom har motståndskraften mot sjukdomar hos äldre förbättrats betydligt. Resultatet innebär att de flesta äldre i dag skulle kunna arbeta längre.

Ingmar Skoog är expert på seniorhälsa och brinner för äldrefrågor och för att nyansera bilden av äldre.
Det finns en fruktansvärd okunskap om åldrandet och det gäller alla från Folkhälsomyndigheten och regeringen till andra som uttalar sig, säger Ingmar Skoog.
Ingmar Skoog leder AgeCap vid Göteborgs universitet, som är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa. Här finns drygt 130 forskare från fem fakulteter och 17 institutioner.

Rock’n Roll generationen är 65+
Nu har Rock’n Roll-generationen blivit äldre. Förr kände sig ca 60 procent i denna åldersgrupp friska. Idag har stora förändring skett som innebär att 90 procent mår bra. Det här gör att vi kan säga att 70- åringar är de nya 50-åringarna. En 70-åring mår idag som en 50-åring mådde för cirka 30-40 år sedan. Den kognitiva förmågan är 50 procent bättre idag jämfört med på 1970-talet. Man blir lite långsammare och kan få lite svårare att minnas, men det kompenseras med erfarenheten. En undersökning visar exempelvis att de bästa bilförarna är mellan 65 -75 år. Förändringar när det gäller sex, drugs and Rock’n Roll har också skett. I jämförelse med 20-åringar är 70-åringar mer sexuellt aktiva, dricker mer alkohol och är mindre deprimerade.

Förr var man glad för att bli pensionär och ha en bra bostad. Idag vill 70-åringar göra allt man inte har hunnit med tidigare. Det går inte att jämföra dagens 70-åringar med en 70-åring för 30 år sedan. Demensförekomst minskar och 70-åringar hör bättre än någon i tidigare generation. När folkpensionen infördes 1913 från 67 år, hade vi en medellivslängd på cirka 60 år. Idag är medellivslängden i Sverige 83 år.

Det är viktigt att komma ihåg att man inte blir ”dummare” med åren – hjärnan utvecklas under hela din livstid. Ett tydligt exempel är ett av de mest krävande jobben i världen, som har getts till en 78-åring (president Biden).

Text: Inger Söderholm, inger@ismk.se

Här kan du köpa böckerna och ladda ner rapporten:
Välj din ålder – John Mellkvist
Superseniorer – Marcus Priftis
70 är det nya 50 – Ingmar Skoog