15 juni 2018

SMÅA kliver fram ur anonymiteten

Näst intill okänd av sin målgrupp. Det var verkligheten för SMÅA. Men nu ska det bli ändring på den saken.
Småföretagen är en mycket viktig del av den svenska, ekonomiska ryggraden.
Av landets lite drygt en miljon företag, är ¾ enmansföretag. Drygt en kvarts miljon av företagen räknas som mikroföretag, med mellan en och nio anställda. 96,3 procent av alla företag har alltså färre än 10 anställda. Räknar vi med dem som har upp till 50 medarbetare har vi samlat 99,3 procent av alla företag.
SAMMANLAGT ARBETAR 2 av 5 av landets alla anställda i småföretag. Enligt statistiken är inte enmansföretagarna anställda. Men arbetar gör de, det vet vi! Oftast mycket hårt.
Småföretagare, oavsett om de är enmansföretagare eller har några anställda, står dock ofta lite vid sidan av de förmåns- och trygghetssystem som gäller anställda. Både deras egna anställda och andra.
Marknadsmässig lön, semester eller VAB – det är inga självklarheter för småföretagare.
Intresseorganisationen Företagarna har i sina medlemsundersökningar konstaterat att bara en fjärdedel av småföretagen har möjlighet att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. Men även om de tar ledigt, så jobbar många i genomsnitt 9,5 timmar i veckan också på semestern.
FÅ SMÅFÖRETAGARE ÄR medlemmar i någon fackförening eller A-kassa. Detta innebär också att många får klara sig själva, om firman går dåligt och lönen uteblir.
1969 startade därför Sveriges hantverks- industri- och servicenäringars erkända arbetslöshetskassa för företagare, på initiativ av hantverksföreningarna. Den ursprungliga målgruppen bestod till stor del av hantverkare, taxichaufförer och frisörer.
1987 bytte man namn till Småföretagarnas erkända Arbetslöshetskassa för att 1992 kort och gott bli SMÅA.
Kännedomen om kassan är dock låg och har i stort sett alltid varit det.
”Problemet har inte varit att företagare väljer att inte försäkra sig hos oss. De visste inte ens att vi fanns”, berättar Eva Adeen, som är kommunika-tionsansvarig på SMÅA.
Kassan har dock kommunicerat sedan slutet av 90-talet. Traditionellt har det handlat om DM till nystartade företag och annonser i Aftonbladet.
KOMMUNIKATIONENS BUDSKAP OCH inriktning har varierat över åren. I början fokuserade kommunikationen på det risktagande som var förknippat med företagande. Sen övergick man till att tala om företagaren som en hjälte.

SMÅA:s team: Anna Kool, Jan Ferlin, Niklas Bergström, Maria Fredriksson. På undre raden (sittande) Eva Adeen. De insåg att de måste gå tillbaka till början och skapa kännedom om a-kassan , innan de över huvud taget kan gå vidare.  Foto: Camilla Sirén
SMÅA:s team: Anna Kool, Jan Ferlin, Niklas Bergström, Maria Fredriksson. På undre raden (sittande) Eva Adeen. De insåg att de måste gå tillbaka till början och skapa kännedom om a-kassan , innan de över huvud taget kan gå vidare. Foto: Camilla Sirén

Men tiderna förändrades och SMÅA hängde kanske inte riktigt med.
”Vi märkte att kommunikationen inte gick fram. Vi deltog i Starta-eget-mässor exempelvis och såg då att man inte ens visste att vi fanns. Så vi insåg att vår kommunikation måste börja mycket tidigare. Vi är helt enkelt tvungna att börja med att tala om att vi finns”, konstaterar Eva Adeen.
Hon har tidigare jobbat på bildbyrå och hade då lärt känna Niklas Bergström, som har en lång bakgrund som AD, bland annat på Paradiset. De två återupptog kontakten och han samlade en grupp kreatörer omkring sig med Jan Ferlin, Anna Kool och Maria Fredriksson.
”Det fungerar bra för oss att jobba i ett nätverk, utan någon overhead”, säger Eva Adeen, som håller med om att man förstås måste vara en kunnig beställare för att en sådan konstellation ska fungera väl.
”Jag behövde en byrå, eller snarare en samarbetspartner, som ställde bra frågor. På så sätt kunde vi börja bena lite i problematiken”, berättar hon.
SAMARBETET INLEDDES I höstas med att man försökte kartlägga problemen. Man vände och vred på alla frågor. Djupintervjuer gjordes, för att klargöra hur SMÅA upplevdes på marknaden. Något som ledde till att man insåg att SMÅA var totalt anonym. Inte ens de som var med i kassan visste alldeles självklart vad den står för.
Många blandade också ihop Småföretagarnas Arbetslöshetskassa med byggbolaget Småa. Ibland också med Småföretagarnas Riksförbund.
”Det fanns så många missförstånd”, suckar Eva Adeen.
SMÅFÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER är ju också ett speciellt släkte och själva ordet A-kassa, förknippas här många gånger med ett misslyckande. Det kan också bli ett hinder, för att teckna en försäkring. Om man inte förstår att det är just det, som det handlar om.
Eva Adeen och hennes arbetsgrupp insåg att man måste vara tydliga, pedagogiska och få företagarna att förstå att det inte var något farligt att vara med i A-kassan.
Att det alltså ”bara” är en försäkring OM det skulle gå dåligt. Det finns ju trots allt inga garantier för att ett litet företag ska tuffa på utan hinder i all evighet. Problemen kan komma både utifrån och inifrån.
MISSLYCKANDEN ÄR SÅ tabu i Sverige. I USA exempelvis, ses däremot en konkurs snarast som ett bevis på att man vågat prova. Att det har gett erfarenheter och lärdomar, som man har stor nytta av i fortsättningen.
Eva Adeen brukar tala om en liten butiksinnehavare som exempel på att man inte kan se in i framtiden och veta att allt kommer att rulla på utan problem.
”Tänk dig att du har en liten butik, men så plötsligt öppnar en ICA Kvantum alldeles i närheten”, skissar hon.
EN UTVECKLING SOM med största säkerhet kommer att påverka den lilla butiken mycket negativt och eventuellt till och med omöjliggöra en fortsättning.
”Omvärlden förändras och vi hoppas kunna bidra till att människor förstår att de kan behöva ställa om. Och att de då ska kunna göra det. Det är inte farligt”.
Eva Adeen konstaterar att SMÅA har en mycket stor potential på marknaden, eftersom så få ens känner till deras existens.
Så när man nu börjar kommunicera bredare går man rakt på sak. Med annonser och tunnelbanereklam med budskapet att SMÅA är en försäkring för ”OM du inte kan se in i framtiden” eller ”OM det går åt fanders”.
rulltrappsskyltar2


 
EVA ADEEN BESKRIVER hur man genom att fånga in målgruppen i det fysiska rummet, alltså i tunnel-banan, kan ta den med till det digitala rummet på den egna hemsidan där det finns mer omfattande information.
Förutom tunnelbanereklamen finns SMAÅ:s annonser också på sajter som allabolag.se och drivaeget.se. Dessutom på sociala plattformar, som Facebook och Instagram.
”Vi försöker vara så pedagogiska som möjligt, men vi hoppas vi ska kunna bli lite roligare framåt hösten”, säger hon och understryker att man trycker speciellt på att SMÅA är en A-kassa för Småföretagare. Inte Småföretagarnas A-kassa. Det handlar om en försäkring. Punkt.
”Vi är bara en A-kassa. Vi har ingen organisation att luta oss emot. Och vi begär inget engagemang över huvud taget”, understryker hon.
UTVECKLINGEN AV DEN nya kommunikationen handlar förstås också om en intern resa i organisationen, för att få alla med på samma tåg.
På hemsidan är man nu också tydlig med att det handlar om en oberoende försäkring, för 128 kronor i månaden, som ger Småföretagare en trygghet om de inte kan driva sina verksamheter vidare i den existerande formen av något skäl.
Innan den första kampanjen drog igång i början av juni, har man gjort en 0-mätning, som bland annat konstaterat att kännedomen är tämligen usel.
”Bara 8 procent av småföretagarna kände till SMÅA. Men det är skönt att få en siffra.”
Nu kan det bara gå uppåt och Eva Adeen är mycket nöjd med att kunna arbeta helt enligt skolboken.
DESSUTOM HAR DET varit en fördel att kunna arbeta i den lilla, sammanhållna gruppen hela tiden. Det är ju annars inte ovanligt att olika avdelningar på företagen arbetar med olika konsulter, för olika kanaler. Men inte här.
”Vi har kanske inte nått hela vägen fram än. Men jag är stolt över huru vi kunnat integrera allt så bra”, säger hon och tillägger:
”Det är ett privilegium att få göra det här. Människor sitter på en massa kunskap, men också på föreställningar om hur det är. Så det har bildat en mo-saik, snarare en än enhetlig bild. Det ska vi ändra på nu.”
Carin Fredlund