Franchising: Att bygga varumärke tillsammans

I en franchisekedja är man både egen företagare och en del i något större. En affärsmodell som passar allt fler.
Intresset för att driva franchiseföretag ökar stadigt. Handelns Utredningsinstitut, HUI, och branschföreningen Svensk Franchise gör tillsammans en årlig undersökning av franchisesektorn med namnet Franchisebarometern. Enligt den senaste mätningen beräknar man att totalt 34. 000 företag ingick i franchisekedjor i landet 2017. Det kan jämföras med 9. 000 år 2002. Alltså mer än en tredubbling på 15 år.
Men franchise är betydligt äldre än så. Redan på 1860-talet började amerikanska Singer Sewing Machine Company låta fristående entreprenörer sälja och marknadsföra företagets symaskiner. 100 år senare tog franchiseidén fart på allvar i USA och ungefär samtidigt började entreprenören och reklammannen Erik Elinder, propagera för det i Sverige.
EXAKT HUR MÅNGA franchisekedjor som finns i landet idag, är inte helt lätt att ta reda på.
”Det finns ingen SNI-kod för franchiseföretag”, förklarar Johan Martinsson, som är vd på Svensk Franchise.

Franchise finns inom ett stort antal branscher. Från början var det oftast fråga om detaljhandel och restauranger. Men idag står detaljhandeln för 20 procent och hotell- och restaurang för 15 procent. Sällanköpshandeln är också en stor del (15 procent). Men sektorn växer både till antal och bredd. Nya tjänsteföretag tillkommer, inte minst e-tjänster.
”Ute i världen finns också en hel del social franchising, där man kombinerar affärsverksamheten med socialt medvetande. Det kan handla om läkare, gravvårdare eller en pizzakedja i Mexico där var tionde pizza går till hemlösa, exempelvis”, berättar Johan Martinsson.
KNAPPT 100 KEDJOR ingår i Svensk Franchise. Hälften av dem är ”Fullvärdiga medlemmar”, resten ”Sökande medlemmar”.
”Alla nya företag som går med, börjar som sökande medlemmar under minst ett år, innan de sen kan gå vidare till fullvärdiga medlemmar”, förklarar Frida Hallenstrand, medlems- och kommunikationsan-svarig på Svensk Franchise.
För att bli medlem i organisationen krävs exempelvis att man lever upp till de Europeiska Etiska Reglerna för franchisegivare, att verksamheten är sund och har god ekonomi. Handboken och regelverket för franchisetagarna skall vara komplett och tydlig.
Johan Martinsson ser flera skäl till att intresset för franchise växer.
FÖR BÅDE FRANCHISEGIVARE och franchisetagare finns klara ekonomiska incitament.
”Tillväxtkapitalet blir inte samma problem, som om du måste växa på egen hand. Det gäller både franchisegivaren och franchisetagaren. Konjunkturstatistiken visar också att det är färre konkurser i franchiseföretag, själva franchisen ger ett skyddsnät”, säger Johan Martinsson.
För franchisegivaren blir det lättare att växa också för att engagemanget och drivet av självklara skäl är större hos en entreprenör med egen verksamhet, än hos en anställd filialchef.
FÖR FRANCHISETAGARNA ÄR det samtidigt en stor fördel att starta ett företag med en redan etablerad, bevisat framgångsrik affärsidé. Riskerna blir betyd-ligt mindre och supporten från franchisegivaren och kollegor i nätverket gör livet som småföretagare både enklare och mindre ensamt. Stordriftsfördelar genom bättre inköpspriser, samlad marknadsföring, med mera, spelar självklart också stor roll.
”Det ligger i tiden på flera sätt. Inte minst politiskt. Många nyanlända i Sverige var egna företagare i sina gamla länder. Franchise blir ett sätt att integreras och komma igång med företagande också i Sverige”, förklarar Johan Martinsson som tillägger detta också uppmärksammats av myndigheterna.

Det är ovanligt med tvister mellan franchisegivare och franchisetagare, men när det förekommer finns det fastlagda processer för hur det ska hanteras.

”När man bygger en franchisekedja, handlar det om att konceptualisera verksamheten och ta fram en tydlig handbok, som grund för verksamheten. Sen är det viktigaste av allt att man har en väl fungerande kommunikation i gruppen”, säger Frida Hallenstrand.
Rent praktiskt brukar man också bygga upp råd för olika frågor, som produktutveckling, marknadsföring och sälj.
VISSA TROR ATT frivilliga fackhandelskedjor i stort sett är samma sak som franchise. Men Johan Martinsson påpekar att det är stor skillnad.
”Bland annat finns få maktpositioner i frivilligkedjorna. Och det är vanligt att man vill förbli Kalles Bygg istället för en del i en byggkedja, för man har alltid varit och är känd på orten som Kalles”, säger Johan Mattsson, som har egna erfarenheter i frågan.
”Jag var tidigare vd på Mäklarhuset, som är en frivillig kedja med 85 ägare. När vi tog ett gemensamt beslut var det ändå alltid några, som inte tyckte att det skulle gälla just dem.”
En del tidigare frivilliga fackhandelskedjor väljer också efter hand att övergå till franchiseverk-samhet. Ett sådant exempel är Mio.
Inom franchise, liksom i så många andra sektorer, kan det vara svårt att hitta kompetens för fortsatt utveckling. Därför lanserar Svensk Franchise en ny tjänst i början av oktober.
”Vi startar en ’arbetsförmedling ’, både för personal och för franchisetagare”, förklarar Johan Matsson.
Det ger ytterligare förutsättningar för en fortsatt hälsosam utveckling av franchisesektorn.
Carin Fredlund