Erfarenhet är inget handikapp

Är ”ung och hungrig” verkligen så viktigt vid rekrytering? Eller kan ”erfaren och snabb” ha sina förtjänster? Och är verkligen millennier alltid mer intresanta än seniorer?
Den har dykt upp emellanåt, åldersdebatten. Men den blir sällan långlivad. På senare tid har den dock blivit livligare. Bland annat på grund av att den drivs med stor emfas av John Mellkvist, head of future and strategy på Mindmaker PR.
Från ett stort antal inlägg i ämnet på Facebook, har han under våren och sommaren tagit diskussionen vidare till tv:s morgonsoffor, seminarier exempelvis i Almedalen och debattartiklar.

Han har bland annat talat om resursslöseriet i att inte ta tillvara på den kompetens och erfarenhet som finns bland dem, som enligt gamla, traditionella normer är pensionärer. Likväl som det orimliga i att man vid en bestämd ålder, oavsett om man har kompetens, driv och vilja, ska anses som förbrukad.
”Tidigare var man trött och sliten vid 65 efter ett hårt, fysiskt arbetsliv. Men så är det inte idag. Det är istället som Peter Drucker uttryckte det: idag är man inte utsliten, utan uttråkad”, konstaterar John Mellkvist.
PROBLEMET MED ÅLDERSDISKRIMINERING är inte minst allvarligt för marknadsförings- och kommunikationsbranschen, eftersom den inverkar negativt på tre olika plan.
För det första, förstås genom förlorad kompetens och erfarenhet. Precis som i alla andra branscher.
För två år sedan skrev Erik Haglöf, vd och rekryterare på Bohmans Nätverk, en debattartikel i Resumé med rubriken ”Vi kan inte fortsätta slänga folk över 40 på tippen”.
Bohmans hade märkt att attraktiviteten sjönk redan vid 40, när de föreslog lämpliga kandidater till olika befattningar. Och när man föreslagit två ytterst lämpliga kandidater för ett jobb som kommunikationschef, höll man på att förstöra relationen med uppdragsgivaren. Båda kandidaterna var nämligen i 50-årsåldern.
”Vi tycker det blivit en ökad medvetenhet om det här och det är positivt. Men det finns fortfarande en del klichéartade uttryck, som att man söker någon som är ung och hungrig. Vad nu hungrig betyder”, säger Erik Haglöf idag.
Han konstaterar att den som fått mer erfarenhet blivit bättre på att hantera svåra frågor och prioritera.
Professor emerita och författaren Bodil Jönsson, har också skrivit om att hjärnan fortsätter utvecklas, hela livet. Dessutom blir kontakten mellan höger och vänster hjärnhalva bättre och bättre med åren. Något som gör att vi får lättare att se mönster och sammanhang.
”När företagen kommer till oss för att få hjälp med rekrytering, är det vår skyldighet att våga utmana konventionerna”, säger Erik Haglöf.
”Vi ser nu också en större öppenhet hos företagen. Men det slutliga utfallet, valet av kandidat, kan vi förstås inte påverka”, påpekar Ebba Hultkvist Stragne, som är rekryteringskonsult på Bohmans Nätverk.

”Men idag lyfter många kandidater i 40-årsåldern fram, att de är klara med renoveringar, VAB och hämtning och lämning på dagis”, fortsätter hon.
ETT ANNAT PROBLEM med åldersdiskrimineringen i marknadsföringssektorn är att det blir svårare att kommunicera med mogna konsumenter, om alla kreatörer exempelvis är i 30-årsåldern. Redan 1996, efterlyste fil dr Lorentz Lyttkens intelligent reklam för vuxna.
”Det här beror på att det är de unga reklamkillarnas inställningar och fördomar som spökar. Skulle reklamen göras av 40-50-åriga kvinnor skulle det antagligen se helt annorlunda ut. De som producerar en stor del av reklamen idag tillhör en ung storstadselit som generaliserar från sina egna erfarenheter och sin egen generation”, sa Lorentz Lyttkens i en intervju i tidningen Quo Vadis, i augusti 1996.
Det har egentligen inte hänt så mycket, på de senaste 21 åren.
En tredje, negativ faktor för marknadsförare med åldersnoja är också fokuseringen på unga målgrupper. Företagen strävar efter att ”föryngra målgrupperna” och man vill helst av allt nå millenierna.
Men i fjol presenterade McKinsey & Co en stor, global studie om konsumtionsutvecklingen fram till 2030, som talar emot ett alltför ensidigt fokus på ungdom.
FRAM TILL SEKELSKRIFTET svarade befolkningstillväxten för mer än hälften av all global konsumtionsökning. Men mellan 2015 och 2030 kommer istället tre fjärdedelar av konsumtionstillväxten att komma från individer som spenderar mer. Denna förändring kommer att få stor betydelse för företagen.
Mc Kinsey & Company har i sin rapport ”Urban World: The global consumer to watch” identifierat nio konsumentgrupper, som kommer att svara för 75 procent av konsumtionstillväxten.
Allra störst är gruppen 60-plussare i väl utvecklade ekonomier. De står för 19 procent av konsumtionsökningarna. McKinsey menar att denna kategori konsumenter – blivande pensionärer och äldre, kommer att bli extremt viktiga för den globala konsumtionen under perioden fram till 2030.
Det är enbart den åldersgruppen som kommer att växa i Västeuropa och nordöstra Asien. I Nordamerika och Kanada svarar 60-plussarna för 60 procent av konsumtionsökningarna.
Det är en kategori som är mer urban, etniskt blandad och välutbildad. Och den är definitivt mycket mer tekniskt bevandrade än tidigare generationer.
Många äldre och pensionerade kommer att ha gott om pengar och både möjlighet och lust att konsumera. Men det kommer också att finnas stora grupper som jobbar högre upp i åldrarna av ekonomisk nödvändighet.
Dagens pensionärer är fler, friskare och mer långlivade än sina föräldrar och farföräldrar. Och utvecklingen fortsätter.
Drygt 3,1 miljoner av Sveriges innevånare är 55 år eller äldre (2016). Knappt 1,2 miljoner är mellan 15 och 24. Ytterligare 1,3 miljoner är mellan 25 och 34 år.
60-plussarna konsumerar mer per person än yngre. Bland annat på grund av sjukvårdskostnader. Men det handlar om mycket mer. Bland annat bostäder, resor och nöjen kommer att vara viktiga konsumtionsområden för dessa åldersgrupper.
Det finns dock mycket att göra för att både produktutvecklare och inte minst marknadsförare ska kunna locka den växande gruppen seniora konsumenter.

TILL ATT BÖRJA med, bör marknadsförare och kommunikatörer ha bredare spridning åldersmässigt.
”Det är ju spridningen som är intressant. Mycket viktigare än snittåldern. Olika åldrar har sina olika styrkor och genom att samverka når man bäst resultat”, konstaterar John Mellkvist.
Genom spridningen tar man tillvara på kompetenserna och bygger förtroende mellan generationerna.
”Generationernas olika styrkor utvecklar varandra”, understryker John Mellkvist, som menar att företagen bör sträva efter en större spridning av åldrar, och uttrycka i sina platsannonser att man ser positivt på sökande från olika grupper.
Han pekar på en rad vanliga vanföreställningar som florerar i rekryteringsprocesserna och som blir hinder för äldre arbetssökande. Det handlar exempelvis om att äldre skulle vara för dyra och dessutom ha bristande kompetens när det gäller ny teknik.
Nu är i och för sig digital teknik inte så komplicerad som man kanske gör det till och inte omöjlig att lära efter en viss ålder. Men för yngre generationer har digitala hjälpmedel varit naturliga i stort sett från födseln.
John Mellkvist föreslår därför att man ska jobba med omvänt mentorskap, där yngre blir digitala mentorer för äldre kolleger, som kan behöva det.
När det gäller löner, är det förvisso så att man genom ett längre arbetsliv hunnit med fler löneförhöjningar. Men det är inte alltid självklart att varje nytt jobb, måste betyda högre lön. Stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, kan många gånger uppväga ännu en löneökning. Erik Haglöf menar att lönetrappan sällan är ett primärt mål, för sökande. Utvecklingsmöjligheterna är många gånger viktigare.
JOHN MELLKVIST FRÅGADE tidigare den kända modeikonen och entreprenören Diane von Fürstenberg, som idag är en aktiv 77-åring, vilka råd hon hade till sina jämnåriga (eller nästan jämnåriga), som inte vill bli bortsorterad av åldersskäl.
”Hon menade att man ska hylla sin ålder, inte skämmas för den. Den för med sig många fördelar. Med åldrande har du ett förflutet. Om du tittar tillbaka på detta och ser konturerna av ditt arbete så finns där en enorm kraft”, berättar John Mellkvist.
Carin Fredlund