Almedalen: RO – en guide i reklamdjungeln

På onsdagen arrangerade Sveriges Marknadsförbund tillsammans med Dagens Media ett seminarium på temat ”Etiks reklam i det nya reklamlandskapet”.

Det var Reklamombudsmannen, Elisabeth Trotzig och Gunilla Welander, som är jurist hos Reklamombudsmannen, som beskrev hur reklamen har förändrats med nya kanaler och verktyg och hur branschens självreglerande organ fungerar.
De presenterades på Dagens Medias scen av Sveriges Marknadsförbunds vd, Francesca O’Brien Apelgren.
 
 
 
 
 
 
Elisabeth Trotzig beskrev Reklamombudmannens uppgift på detta sätt:

Det handlar både om de juridiska regelverket i svensk lag och om de riktlinjer som tagits fram av den Internationella Handelskammaren, IIC.
För två år sedan tillsatte regeringen en utredning om det nya reklamlandskapet och hur det ser ut. Resultatet av utredningen presenterades i januari i år och där pekade man speciellt på två problem.
För det första är reklamen idag mer personaliserad. Tekniken gör det möjligt att följa – eller kanske snarare förfölja – konsumenternas varje steg i digitala medier och anpassa reklamen efter konsumenternas beteende.
För det andra är den dolda reklamen ett stort problem. Det är också något som Reklamombudsmannen jobbat mycket med.
”Spelar det då någon roll att man vet att det är reklam – eller vad som är reklam”, undrade Elisabeth Trotzig retoriskt.

Gunilla Welander pekade på en rad skäl till varför det är viktigt. Det handlar både om konsumentskydd och om att kunna skilja redaktionellt innehåll från kommersiellt. Man ska kunna förlita sig på att det redaktionella innehållet kommer från en obetald röst.
”Men”, underströk Elisabeth Trotzig ”allt som finns på betald annonsplats är inte heller reklam i juridisk mening”.

Det måste handla om ett kommersiellt syfte att avsätta varor och tjänster och det rör kommersiella förhållanden.
Att skilja reklam från andra budskap har blivit en allt vanligare uppgift för Reklamombudsmannen. Idag handlar över 20 procent av Reklamombudsmannens arbete om reklamidentifiering.
Det ska vara lätt att se vad som är reklam. Reglerna är strängare i redaktionell miljö. I en redaktionell miljö exempelvis, ska det omedelbart framgå vad som är reklam och vem som är avsändare. Syns det inte tillräckligt tydlig, så ska det reklammärkas.
Detta är en problematik, som är speciellt diskuterad när det gäller influencer marketing och det finns otaliga exempel på övertramp – ofta beroende på bristande kunskap.
Reklamombudsmannens Opinionsnämnd har tittat mycket på inlägg i olika sociala medier och hur man där kan se på inläggen om de är betalda.
”När man tittar på exempelvis inlägg på Instagram i sitt flöde, så ser man ju bara bilden och textrader. Man ska inte behöva klicka på ”läs mer…” och scrolla ner, för att se reklammärkningen”, påpekade Gunilla Welander.
Men, hon beskrev också hur Instagram tagit fram funktioner för att enkelt reklammarkera inlägg.

Och, slutligen ett råd till influencers och bloggare, som faktiskt tycker något är bra, utan att få betalt: